I mag-tarmkanalen finns biljontals bakterier och mikroorganismer som hjälper kroppen på många olika sätt. Tarmfloran är faktiskt ett av kroppens största organ och väger nästan 2 kg! Nu ska vi lära oss mer om vilken roll som tarmfloran spelar för vår hälsa.
Vad är tarmflora och dess huvudsakliga uppgift?
Tarmflorans viktigaste uppgift är att bryta ned fibrer och kolhydrater vika kroppen ar svårt att själv smälta. Tarmflora kallas också för mikrobiota och är ett samlingsnamn för bakterier, svampar och mikroorganismer som finns naturligt i tarmen. Bakteriefloran anses kunna bestå av mellan 300–1000 olika arter. Antalet organismer som finns i tarmen är ca 10-100 triljoner.
Hur många, och vilka olika sorters mikroorganismer som finns i just din tarm beror på flera olika saker, men framför allt så påverkas det av matvanor, ålder och den omgivande miljön.*
Tarmfloran spelar en viktig roll för flera av kroppens funktioner, bland annat immunsystemet och kroppens ämnesomsättning. Visste du exempelvis att vitamin K2 bildas av tarmbakterier? Tarmens organismer tillverkar dessutom delar i våra celler.
Tarmfloran och immunsystemet
Mellan 70-80% av immunsystemets celler finns i tarmen. Tarmslemhinnan skyddar även oss mot smittämnen och andra skadliga ämnen som annars riskerar att ta sig vidare ut i kroppen.
När det gäller vårt immunsystem så är våra tarmbakterier oerhört viktiga. Bakterierna bildar fettsyror som är en del av vårt immunsystem. Dessa når exempelvis bebisar via bröstmjölken så att de tidigt kan bibehålla sin hälsa och ha ett skydd mot allergier. Fettsyrorna ger även energi och hjälper flera andra organ i sitt dagliga arbete.
Bakterierna som finns i tarmen kallas ibland för ”immunsystemets personliga tränare”. Detta då tarmbakterierna hjälper kroppens immunceller att skilja på vilka mikroorganismer som är farliga och ofarliga för oss.
Tarmfloran kan hamna i obalans vid exempelvis långvarig stress eller en antibiotikakur. Därför är det viktigt att lyssna på magen när den säger ifrån!
Tarmbakteriernas påverkan på hjärnan och kroppen
Tarmbakterierna spelar en avgörande roll för många delar av kroppen, inklusive hjärnan. När bakterierna bryter ner prebiotiska fibrer (från exempelvis frukt, sparris, havre och baljväxter) bildas viktiga signalsubstanser som exempelvis serotonin. Serotonin är en signalsubstans som reglerar bland annat oro, ångest, sömn mm. Detta är ju välkänt, men visste du att mellan 80–90% av kroppens serotonin faktiskt produceras i tarmen och då styr tarmrörelser, blodflöde och muskelreflexer ”lokalt” ute i kroppen. Tarmfloran är minst sagt en ett imponerande organ!
Kostens påverkan på tarmfloran
Din tarmflora är unik och har en sammansättning av bakterier som är unik för just dig. Två personer, båda vars tarmflora är i balans, har ändå helt olika bakteriesammansättningar.
Kosten kan påverka bakterierna i tarmen, både positivt och negativt. För mycket processad mat utarmar tarmfloran. Samtidigt kan bra näring stimulera bakteriernas skyddande och uppbyggande funktion. En varierad, näringsrik och fiberrik kost blir därmed viktig för en tarmflora i balans!
Fibrer och tarmhälsan
Kostfiber, eller fibrer som det också kallas, är kolhydrater som byter namn när de passerat tjocktarmen! De blir då oftast mat till de så kallade goda bakterierna i vår tarmflora. Fibrer delas in i lösliga eller icke lösliga fibrer. Lösliga fibrer bryts delvis ned i tunntarmen, medan olösliga fibrer passerar relativt intakta genom tarmarna. Exempel på lösliga fibrer är psylliumfrön och havregryn.
Både lösliga och olösliga fibrer kan också fermenteras, det vill säga de bryts ned delvis i tjocktarmen till bland annat kortkedjiga fettsyror vilket ger näring till tarmen och är viktiga för vårt immunsystem.
*https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/tarmfloran